Det bidde en beagle

Efter ett par år utan hund i hemmet (Oskar har jag ju bara till låns på dagtid) så har huset äntligen invaderats av en liten fyrfoting igen. Vi har ju katten Michiko sedan ett halvår tillbaka, men även om han är väldigt hundig i sitt sätt så är hemmet inte fullkomligt utan en vovve. Igår flyttade han äntligen in; Tage the Beagle… 😀

En Beagle? Varför då? Jag har funderat och funderat och funderat på vilken hund som skulle passa bäst i vår familj och mitt jobb. Till slut kom jag fram till en jaktgolden eller en tollare. Glada och vänliga hundar som trivs med att hänga med på alla äventyr som jag ger mig ut på. Som gillar att träffa många hundar och människor. Som gillar att arbeta, men också kan koppla av.

Men… sen dök lilla Tage upp av en slump och jag föll pladask. Sedan vi bestämt oss har jag fått höra massor av charmiga berättelser om påhittiga beaglar som är tokiga i mat och som till och med öppnar överskåpen i köket i sin jakt på lite extra föda. Jag undrar vad vi gett oss in på. Jakt ja… förhoppningsvis har just Tage inte allt för mycket jakt i sig eftersom han inte avlats på jakt i många generationer tillbaka. Tages föräldrar Mårten och Pomperipossa började sin tid i livet som försökshundar på Astra men kom sedan till SLU som undervisningshundar för veterinärstudenter. Tage är född bland undervisningshundarna på SLU men får nu flytta till oss och jobba som Glad Jycke…

Och han har redan tagit hela familjen med storm… han är faktiskt världens goaste och finaste lilla vovve! Till och med katten är ”försiktigt positiv”…

Det första dygnet har han ägnat åt att lära känna familjen och sina nya hoods. Mig har han adopterat som sin nya mamma och vill helst inte att jag går utom synhåll. Han följer mig i hasorna vart jag än går. Jag gissar att det där kommer ändra sig efter hand som han växer till sig. Troligtvis saknar han sina syskon, men han har faktiskt inte visat några tecken på det över huvud taget. Får han bara ligga nära och känna kroppsvärme så är han nöjd och glad. Han älskar alla som ger honom uppmärksamhet.

Han är en cool och glad liten kille. Han är envis som synden och har röstresurser värdigt en äkta beagle. Han är väldigt glupsk, vilket bådar gott inför framtida träningspass, men kanske får vi skaffa haspar till kökskåpen? Han är världens goaste och keligaste, magen är rund som en boll och pälsen mjuk som sammet. De knubbiga små tassarna och de hängiga flängiga öronen är bland det sötaste jag sett…

Han har redan varit på upptäcktsfärd i trädgården (tack snälla universum som gav oss lite mildare väder och till och med SOL idag). Där jagar han löv och pinnar och för det mesta gör han sina behov där (troligtvis mer tack vare att jag tar ut honom stup i kvarten, än att han förstått vad rumsrenhet handlar om).

Han är i full färd med att lära sig saker. Han har redan lärt sig att ett kompostnät går att putta undan om man är snabb och envis. Nu har vi säkrat lite bättre så att han förhoppningsvis lär om på den punkten. Han har också lärt sig att om man är riktigt envis så kan man kravla sig upp i mattes säng via sin egen. Just den sängen får man faktiskt vara i, så det är helt ok… bara man är försiktig så man inte ramlar ner och slår sig. Han har också börjat lära sig att det inte är hela världen om matte går ut ur den valpsäkrade delen av huset; hon kommer tillbaka innan man ens hinner blinka. Ensamträningen är alltså i full gång, men självklart i en väldigt lugn takt. Han har också börjat förstå att alla tvåbeningar verkar vara trevliga varelser och den där svarta på fyra ben och spetsiga öron verkar också ok.

Ja, som ni förstår så är Tage världens finaste jycke… Om ni inte är överygade ännu så kommer här några bilder och en filmsnutt…

Tage sover...
Tage sover…
... och sover ...
… och sover …
... och sover!
… och sover! Katten Michiko passar på att kolla in honom lite…
Men ibland är han vaken och busar och myser. Här med en av alla sina hussar (Albin).
Men ibland är han vaken och busar och myser. Här med en av alla sina hussar (Albin).
Och så hjälper han mig med jobbet så klart! Visst är han underbart söt?
Och så hjälper han mig med jobbet så klart! Visst är han underbart söt?

 

Vill du vara säker på att inte missa något blogginlägg? Klicka på Prenumerera på bloggen så får du ett mail så fort det kommer ett nytt inlägg.

Om mig i korthet: Jag är hundpsykolog, hundcoach, entreprenör och människa! Jag driver hundträningsföretaget Glada Jyckar, hund- och matte-träningskonceptet Lattematten Workout (tillsammans med Malin Nylén och Fatima Ekekrantz) och är involverad i en massa andra roliga projekt och aktiviteter. Jag har en bakgrund med karriär inom IT-branschen, men jobbar heltid med hundträning sedan ett antal år tillbaka. Jag gick Anders Hallgrens hundinstruktörsutbildning 1989 och fick då chansen att lära mig av några av hundbranschens absolut bästa; Anders Hallgren, Lars Fält, Eva BodfäldtMarie Hansson och Marie Fogelquist. 2013 tog jag examen som hundpsykolog i Hundens Hus regi. För en mer utförlig beskrivning av mig är du välkommen att läsa under rubriken Om mig ovan, eller på Glada Jyckars webbsida