Kicki Fellstenius och Oskar, Fotograf: Alana Gordon

Ta hänsyn till känslan

Hoppas att ni alla har en härlig sommar och får njuta av lite ledighet med era fyrbenta vänner! Själv varvar jag jobb (privatlektioner med nyblivna valpfamiljer, problemutredningar, administration, möten om spännande samarbeten, mm) med ledighet och avkoppling. Härligt! 

Idag fick både jag och joggingskorna välbehövlig vila i hängmattan.
Idag fick både jag och joggingskorna välbehövlig vila i hängmattan.

I förra hundträningsinlägget fokuserade jag på hundens beteende. Men jag nämnde också att hundar, precis som vi, även påverkas av känslor! Om vi bara fokuserar på hundens beteende och tränar den lydigare och lydigare så finns en risk att det blir lite som att spänna en fjäder… Hunden gör visserligen rätt, men den bygger upp mer och mer känsla och/eller vilja inom sig. Om känslan växer sig riktigt stor kommer hunden till slut inte kunna behärska sig längre utan ”sprätta iväg” som en fjäder.

Min andra nyckel till hundträning är således:

Ta hänsyn till känslan i hunden
(och i dig själv)!

Ett exempel är hunden som blir överlycklig när någon kommer och hälsar på. Om vi har tränat massor av ”sitt, stanna kvar” med hunden så kan vi använda det så att hunden sitter stilla och väntar medan besökaren hänger av sig kläderna och kommer in i hemmet. Risken finns dock att hunden sitter och bygger upp mer och mer intensitet och iver så när vi väl säger ”varsågod” så flyger den iväg och är ännu ivrigare än den skulle varit om den fått hälsa fritt från början. Om detta händer vid upprepade tillfällen så är sannolikheten stor att hunden blir ivrigare och ivrigare för varje gång besökare kommer, eftersom hunden kommer förknippa den typen av situation med en allt starkare känsla.

Ett annat exempel är hunden som å ena sidan har stor vilja att vara sina människor till lags (eller väldigt gärna vill ha godis) och å andra sidan är rädd eller osäker för exempelvis barn. Om vi belönar den hunden med beröm eller godis för att gå nära barnet, så finns risk att vi lockar hunden lite för nära barnet och därmed bygger upp mer negativ känsla i hunden.

I båda dessa situationer har vi belönat rätt beteende, men missat att känslan i hunden blir intensivare.

Schäfer på kurs. Fokuserad, men lugn. Fotograf: Trille Fellstenius
Schäfer på kurs. Fokuserad, men lugn. Fotograf: Trille Fellstenius

Man kan likna känslan i hunden vid ett trafikljus. Hunden kan vara på grönt, gult eller rött ljus – eller egentligen alla nyanser däremellan:

  • På grönt ljus är hunden lugn och harmonisk och tänker klart. Den har lätt att ta till sig ny kunskap och att utföra uppgifter. Det är på grönt ljus den lär sig bäst.
  • På rött ljus är hunden helt blockerad av känslor. Den tänkande delen av hjärnan är bortkopplad och hunden reagerar reflexmässigt. Ofta får vi rena överlevnadsreaktioner, som flykt, attack, etc. Hunden har tunnelseende och är inte medveten om vad som sker omkring den. Den varken hör eller ser matte/husse och den kan inte lära sig något nytt.
  • På olika nyanser av gult ljus är hunden någorlunda medveten om sina handlingar. Inlärningsförmågan är begränsad, men den klarar att göra saker som den kan väldigt väl. Ju mer van den är vid ett beteende desto högre upp i trafikljuset klarar den att genomföra det.

En bra värdemätare för var i trafikljuset hunden befinner sig är att kolla hur godisintresserad den är. På grönt ljus gillar den allt den brukar gilla, på gult ljus vill den bara ha riktigt gott godis och på rött ljus är den helt ointresserad av att äta oavsett hur gott det är. Godisintresset påverkas så klart även av hur matglad hunden är generellt.

Trafikljuset fungerar på samma sätt för oss människor och jag kan själv känna igen mig i att jag har svårt att ta till mig ny information om jag exempelvis är rädd eller nervös och att matlusten minskar om kroppen är full av känslor. Ska jag hålla ett tal på en middag och blir lite nervös (gult ljus) så klarar jag det om jag pluggat in talet riktigt ordentligt i förväg. Blir jag riktigt riktigt nervös (rött ljus) så klarar jag inte att hålla talet hur väl jag än förberett mig. Om jag inte blir nervös alls (grönt ljus) så behöver jag inte ha pluggat in talet utan kan improvisera.

När du ska lära hunden något nytt så är det bäst att träna in själva beteendet när hunden är på grönt ljus. Därefter kan du träna vidare på beteendet i gult ljus-situationer. I takt med att du tränar i gult ljus-situationer och hunden klarar att hantera dem på ett lugnt och harmoniskt sätt så kommer de situationerna bli grönt ljus-situationer och nya svårare situationer ”ramlar ner” från rött ljus till gult, och blir därmed träningsbara. Rött ljus-situationer ska man i allra möjligaste mån undvika, dels för att hundens inlärningsförmåga i de situationerna är i princip noll och dels för att risken för att hunden ska hamna på rött ljus igen ökar för varje gång hunden är på rött ljus.

Om jag har en hund som är galen i (eller på) andra hundar och absolut vill fram och hälsa (eller attackera) och vi vill lära hunden att gå fint vid sidan när vi passerar hundar, så ska vi helt enkelt börja med att lära den att gå fint vid sidan utan hundar i närheten, dvs när hunden är på grönt ljus. När det funkar riktigt bra kan vi arrangera eller utnyttja situationer då hunden är på grön-gult eller gult ljus, exempelvis då den ser hundar på riktigt långt håller, eller när det är något annat mindre intressant som stör, för att stretcha gränserna. Till slut kommer hunden att klara att passera andra hundar på nära håll.

Hundmötesträning. Grunden för träningen måste läggas utan hundar som störning. Fotograf: Trille Fellstenius
Hundmötesträning. Grunden för träningen måste läggas utan hundar som störning. Fotograf: Trille Fellstenius

Ofta gör vi misstaget att försöka lära hunden något i de situationer då problem uppstår. Tyvärr funkar det sällan, för hunden är för högt upp i trafikljuset. I stället ska vi alltså sakta men säkert träna oss i riktning mot att klara den typen av situationer.

Harry, som är osäker på barn, får utan press och i sin egen takt närma sig Albin. Albin är noga med att inte rikta uppmärksamheten mot Harry.
Harry är osäker på barn och får utan press och i sin egen takt närma sig Albin (en av mina söner). Albin är noga med att inte rikta uppmärksamheten mot Harry.

Så tillbaka till exemplen ovan, med hunden som behöver lära sig att hälsa lugnt och hunden som är rädd för barn. Hur gör man för att få med sig känslan så att man får ett stabilt resultat av träningen? Första steget är att börja titta på sin hund och lära sig att se när hunden går från grönt till grön-gult ljus (mer om hundens språk och signaler kommer i ett separat blogginlägg så småningom). Det är nämligen där man ska lägga träningen. Sedan handlar det om att arrangera träningssituationer med lagom svårighetsgrad och intensitet.

Vi kan inte se hundens känslor, men om man ger sig tid att titta så kan vi lära oss att gissa vad hunden känner. Här är det ingen tvekan om att känslan i både Ture och Happy är lugn och harmonisk!
Vi kan inte se hundens känslor, men om man ger sig tid att titta så kan vi lära oss att gissa vad hunden känner. Här är det ingen tvekan om att känslan i både Ture (min andra son) och Happy är lugn och harmonisk!

En annan viktig aspekt på det här med känslan i träningssituationen är att vi själva ofta går upp i känsloläge eftersom situationerna efter hand blir laddade. Och våra hundar är lyhörda, vilket innebär att vi lätt smittar av oss på hunden. Målet med träningen blir därför att se till att BÅDE hund och matte/husse beter sig ”rätt” och håller styr på känslorna i de situationer man vill förändra.

Nästa hundträningsinlägg kommer handla om hur man lägger upp träningen så att man tar lagom stora steg och därmed får med sig både beteendet och känslan i hunden (och i dig själv).

– – – ♥ ♥ ♥ – – –

Vill du vara säker på att inte missa något blogginlägg? Klicka på Prenumerera på bloggen så får du ett mail så fort det kommer ett nytt inlägg.

Om mig i korthet: Jag är hundpsykolog, hundcoach, entreprenör och människa! Jag driver hundträningsföretaget Glada Jyckar, hund- och matteträningskonceptet Lattematten Workout (tillsammans med Malin Nylén och Fatima Ekekrantz) och är involverad i en massa andra roliga projekt och aktiviteter. Jag har en bakgrund med karriär inom IT-branschen, men jobbar heltid med hundträning sedan ett antal år tillbaka. Jag gick Anders Hallgrens hundinstruktörsutbildning 1989 och fick då chansen att lära mig av några av hundbranschens absolut bästa; Anders Hallgren, Lars Fält, Eva BodfäldtMarie Hansson och Marie Fogelquist. 2013 tog jag dessutom examen som hundpsykolog i Hundens Hus regi. För en mer utförlig beskrivning av mig är du välkommen att läsa under rubriken Om mig ovan, eller på Glada Jyckars webbsida

4 reaktioner till “Ta hänsyn till känslan”

    1. Åh vad roligt att du gillar inlägget! Tusen tack för återkopplingen!!! Ha en härlig dag!

  1. Den här metoden är så bra! Det är så tydligt att det inte funkar med inlärning vid fel tillfälle. Jag har använt mig av dessa tankar mycket när det gäller min hund både vid rädsla och när hon blir för ivrig (upphetsad). Jag deltog på en av dina seminarier om skotträdsla där dessa tankar fastnade mest hos mig☺

    1. Vad roligt att höra Veronica!!! Tusen tack för återkopplingen!!! Och hälsa söta lilla Stella! 😀

Kommentarer inaktiverade.